stina

Hur kommer det sig att man alltid glömmer bort hur sjukt tråkigt det är att vara ensam länge?

När mamma påminde mej om att det är svenskarnas tur att åka till tyskland iår och fira nyår, och undrade om jag ville följa med, så lät tanken på att vara hemma själv i en vecka mycket lockande.
Att jag skulle få ha hela villan för mej själv, att skippa frukosten utan att hela huset tror att jag har fått anorexia och att äntligen få titta på dvd själv i nya soffan bakom mastodont teven (som alltid är upptagen annars) lät som himmelriket i mina öron.
Dessutom fick jag ju inte missa chansen att supa lagligt första nyåret i motala. Motala den stora feststaden lixom(?!).

Lägligt nog så hade jag glömt hur sjukt tråkigt jag hade förra gången jag var ensam i mer än ett par dagar.

För det första. Hela villan för sig själv är jättetrevligt dom första 12 timmarna. Sen går det utför. Huset börjar ge lustiga ljud ifrån sig, det behövs en massa mod och ett vapen i form av en brödkniv för att våga sig ner i källaren för att hämta en sketen julmust och det känns som att det ekar i huset när jag pratar. Hjälp.

För det andra. Varför går man omkring och är jättesugen på att se ungefär tolv filmer när man inte har tid att se dom men när man äntligen har all tid i välden så är det ingen av filmerna som verkar intressant länge. Det är ju sjukt. Och så har man bläddrat igenom alla kanaler hundrafemtio gånger och inte hittat en sketen film som passar.

Så svår att tillfredställa på filmfronten är jag inte just precis nu. Jag kräver ingen genomtänkt, oförutsägbar äventyrsfilm. Det enda jag kräver för tillfället är lite handling och en jävligt het huvudperson, gärna två, som ska vara med i ett simmarlag eller något annat där dom visar lite manliga överkroppar. Det är vad jag skulle behöva just nu. Det kan väl ändå inte vara så svårt fixat eller?

Sen, korkad som jag är, så glömde jag köpa choklad när jag var i stan förut. Jag tror att choklad skulle ha hjälpt mej nu. Mamma och pappa släpade med sig båda aladdinaskarna till tyskland. Snacka om ondskefullt.

Nej jag ska nog kravla mej ner till vardagsrummet igen med mitt colafyllda glas och sätta på en film jag egentligen inte vill se. Bara för att. Kanske att jag festar till det lite med glögg när jag ändå är i farten. Kanske att jag festar till det ytterligare och tittar på stolthet & fördom. Jag kanske struntar i mitt löfte om att jag inte ska se den mer på ett bra tag för att inte trötta ut den för att bara för en stund stilla mitt Mr Darcy-behov. Jag är ju faktiskt en kvinna i nöd eller hur.