Jag är född i fel århundrade

Igår konstaterade jag med tjejerna, som var här och grillade,  att nutidens killar är helt otillräckliga. Eller ja missförstå mej inte nu, det finns väl ett par killar som är riktigt vettiga, men det finns inte en man i dagens samhälle som kan mäta sig med Mr Darcy. Ingen.

Jag vill tillbaka till 1700 talet. Jag skiter i att den enda uppgiften medelklassens kvinnor hade var att gifta sig (även om det går emot mina principer) och jag skiter i att dom gick om kring och kippade efter luft hela tiden för att dom hade på sig korsett. Bara jag får en man som Mr Darcy är jag lycklig. Löjligt lycklig. 
Om jag får barn tänker jag tvinga dom att läsa stolthet och fördom. Jag tänker uppfostra dom till små Darcykopior som vet att en kvinna är värd att avgudas, eller iallafall upskattas.
För killar,det är dags att skärpa sig. Vi nöjer oss inte längre med män som knappt lyssnar på vad vi säger, som förväntar sig att kvinnorna ska komma springandes efter dom, män som inte anstränger sig. Och jag är dödligt trött på att hela tiden ta första steget. Är det bara jag eller har inte dom flesta män blivit väldigt lata på den punkten?
Vart tog alla gentlemän vägen? Var tog alla MÄN överhuvudtaget vägen? och vad är det för konstig typ av killar som dom har ersatts med?
Ja, jag vill ha en riktig man. Jag vill ha Mr Darcy!



 


 

  

oh vicks honeyfresh, är det apelsin?

Idag tog Janne upp en sån där grej på samhällslektionen som angagerade mej igen ( nej inte humlor denna gång). Man kan ju tro att jag har en grej för Janne så som jag går på om honom men som sagt, det han säger är ofta bra och det är en av få lektioner jag inte vill missa. Dessutom är det en helt annan man på dom lektionerna som får en att tappa koncentrationen. Den nya lärarkandidaten :D. Han är snygg vill jag lova.

Jo men för att komma tillbaka till saken så var det bland annat det här men att männen ska odla mustach för att stödja prostatacanserforskningen som vi diskuterade i början av lektionen som till gjorde mej lite sur.  Det var inte faktumet att dom ska odla kroppshår på överläppen som gjorde mej förbannad alltså, utan Jannes kommentar om att man forskar mer i "kvinnosjukdomar" än om "mansjukdomar" . Argumentet var något i stil med att bröstcanserforskningen låg hästlängder före prostatacanserforskningen.
Redan här ville jag protestera och påpeka att det inte var förrens helt nyligen som man upptäckte att man i alla tider har gett medicin, framställd för att bota män,  till kvinnor och som egentligen inte funkar på oss. Vad är det för sätt egentligen? och visar inte det att det är precis tvärtom i många fall?
En annan grabb i klassen hann tyvärr före och slängde sig ur en till komentar till killarnas fördel som var något i stil med: Ja men männen vet ju inte ens om att dom har prostatacanser,det är ju inget som syns. Kvinnorna kan ju bara känna efter.
Kom igen! är killar verkliga så dumma så att dom tror att det bara är att klämma lite varstans och konstatera att Oj hoppsan, jag har visst canser?
Jisses. Ibland blir jag rädd på riktigt när jag tänker på att så mycket i världen styrs av just denna typ av naiva män som tror att världen bara är den lilla glaskupa som dom själva lever i.
Nu menar jag absolut inte att man inte ska forska om prostatacanser alltså, inte så jag menar alls, jag bara tycker att det är dumt och fel att säga att vi i dagens samhälle tycker mer synd om sjuka kvinnor än sjuka män.
Dessutom har jag aldrig hört en kvinna protestera över att vi ger mer pengar till prostatacanserforskningen så jag förstår inte egntligen vad hela diskutionen handlar om.
Kanske är det så att vi har den här sortens diskutioner om män vs kvinnor för att vi vet så lite om varandra.
Kanske är det så att vi bara måste lära oss att respektera varandra och sluta behandla varandra som helt olika varelser. För i grund och botten är vi alla likadana. Med samma upssättning känslor och lika behov.
Så låt oss slå tillbaka mot orättvisorna i världen gott folk.
Men kanske inte just nu för jag ska äta lax..
och tack du stackare som orkade läsa ända hit ner genom rader av menlöst pladder..bye
 


Vart finns magin?

Idag på samhällslektionen tog Janne upp en mycket filosofisk grej som jag faktiskt hade tänkt lite på innan. Det var det här med att humlor inte kan flyga ur aerodynamisk synpunkt fast dom flyger iallafall. Jag har innan tänkt att wiee här finns det något magiskt som vetenskapen inte har tagit kål på.Den lilla humlestackaren kan inte flyga fast det gör den iallafall, HA, där fick ni vetenskapsmän..typ..
Men idag säger vår kära Janne,ja det var inte ironiskt han är hur bra som helst, att vetenskapsmännen nu har kommit på att humlan visst kan flyga ur aerodynamisk synpunkt. Tack! säger jag bara. Nu har alltså dessa dumma forskare lyckats döda mitt sista hopp om att det finns lite magi i denna värld. Som om inte världen var tillräckligt grå och trist redan.
Jag vill inte bli vuxen.Jag vill inte jobba.Jag vill inte ha villa och volvo.  Jag vill bara vara en humla.

dagens känslor

jaha,fick ett klagomål att jag inte skriver om tillräckligt väsentliga saker här ( trots att jag varnade er för att det troligtvis inte skulle bli  en massa diskutioner om fred,världssvält och miljöförstöring..) så nu tänkte jag skriva lite om känslor.Trots att det är sjukt svårt at skriva om och trots att jag lämnar ut en stor del av mej själv, något jag hade halft om halft lovat mej att inte göra för att det gör att jag känner mej naken. Ni får då ursäkta om det blir lite svamligt så här i början men det tar ett tag innan man vänjer sig vid att prata om känslor så här öppet. I alla fall för mej. NI får helt enkelt skylla er själva för att ni klagade från första början.
Tänkte då gå igenom dagens känslor:

Dagens första känsla var den enorma trötthet som slog emot mej som en attakerande knubbsäl när jag skulle hasa mej upp ur sängen. Jag hade nämligen inte somnat förrens jättesent eftersom jag aldrig kan sluta läsa en bok när jag har börjat. Igår var det Vindens skugga som höll mej vaken, grymt spännande bok som inte går att lägga ifrån sig, tack för tipset Emelie ^^

Dagens andra känsla var enorm glädje när vi fick reda på att Arne (matte & fysiklärare) var sjuk. Jag gillar själva Arne alltså, han är skön, men jag var lika pigg på att plugga matte och fysik som att äta mask ( något jag inte gillar att göra till skillnad från vissa andra, Elin)

Dagens tredje känsla var besvikelse, när Lollo och jag upptäckte att Jane Eyre inte var alls lika bra som vi trodde att den kanske skulle kunna vara. Här hade vi hoppats på en film i jämförelse med Stolthet & Fördom, men vad får vi?  en urbota dum och velig huvudperson som var en skam för hela kvinnosläktet plus en mansgris av värsta slaget där vi såg en snygg och charmig gentleman i boken. Nej fy säger jag. Tur att det fanns toblerone att äta.

Dagens fjärde känsla var glädje igen när Lollo och jag hälsade på det igelkottpar som hade flyttat in under deras altan. Hade dom inte varit så taggiga och fulla med loppor hade jag velat ha en i sängen.Så söta var dom.

Dagens femte känsla var maktlöshet och sorg samt besvikelse igen fast på ett annat sätt. En känsla som förövrigt håller i än, trots att jag har gosat med kokos,städat mitt rum, ätit choklad och tittat på ett avsnitt på Grey's anatomy.
Hur kan en människa göra att man byter humör från överglad till heldeppig på mindre än 10 minuter utan att inse det själv? Varför vill inte mitt hjärta och hjärna samma sak? Och varför tog min choklad slut?
Jag återkommer med svaren en annan dag för nu ska jag mosa ner mej under täcket och tycka synd om mej själv.
ciao

vattenpasset från helvetet

Jisses vilket träningspass vi hade idag. Jag säger bara det. Eftersom det var sista gången på feelgood ( vi har ett litet uppehåll innan sommaren) så festade vi till det lite med ett vattenträningspass. Kan låta slappt men jag lovar,det är inget för mjukisar. Det är tillochmed så jobbigt att det konstiga fenomenet uppstår att man önskar att man hade vatten att dricka,fast man står i en pool, känns jättelustigt.
I alla fall för att komma till saken så var instruktören helvild. Helt tokig. Omkring 60 var hon väl och log hela tiden medan hon flängde med armarna som en liten väderkvarn. Ska kanske tillägga att rörelser som är menade att göras under vattnet ser oerhört roliga ut på land. Där låg vi alltså skrattandes och plaskandes för fullt medan vi försökte stå på botten,vilket är svårare än vad det låter eftersom hantlarna gör att man flyter omkring som en hjälplös lite boj. Som om det inte var nog ville alltså denna överecentriska människa att vi skulle hojta med i sångerna hon spelade och leka fågeldansen i vattnet. Dessutom klappade hon högljudt i händerna varje gång hon bytte rörelser så man ryckte till och höll på att få kallsup.
Man skulle ha filmat för vi såg jätteroliga ut, humor på hög nivå kan jag lova.
Förlåt lilla träningstant för att jag skriver detta egentligen för det är häftigt att du är som du är och håller igång fast du är lite gammal, men jag blir irriterad på sånt där vissa dagar och jag var faktiskt inte den enda.

När dödarpasset var färdigt tillslut iallafall och benen var darriga av alla skutt hit och dit så duschade och bastade vi, och sen blev jag och lollo hämtade av min kära moder. Sen efter att ha cyklat hem från lotta och bengt ,som var vänliga nog att skjutsa mej in till stan , kom jag äntligen hem igen.Svettig och med hela familjen fluga i ögat.
Så nu sitter jag alltså här med choklad i handen och berättar om mina I-landsproblem när jag väntar på House och gör min labbrapport.
missa inte House och Dr Chase gott folk^^
ciao


Välkommen välkommen

Jaha, ett välkommen till min nystartade blogg vore väl på sin plats. Den startades imorse omkring elva efter diverse misslyckade namnförsök. Hade ett par riktigt bra förslag som verkligen tilltalade mej som jag inte kan använda eftersom det tydligen finns fler människor som tänker precis som jag, något jag trodde var omöjligt..
Till er som frågar er vad den kommer handla om har jag tyvärr inget vettigt svar.Eftersom inte ens jag själv hänger med min egen hjärna när den tänker så är det ganska svårt att förutse vad som kommer skrivas. Med tanke på alla mina andra mindre smarta uttalanden i stil med: går det att äta citronfjärilar?  så behöver ni ju inte ha allt för höga förhoppningar.
Nej nu ska jag gå och njuta av dom resterande timmarna av min studiedag.Något som kommer bli mycket svårt eftersom jag måste tillbringa dom med att plugga till nationella provet i matte C (som förövrigt är ett ämne jag troligtvis kommer skriva mycket om eftersom provet skrämmer mej något fruktansvärt)
hejdå

ps. designen är skrot men det ska bli bättre med den delen.ds


RSS 2.0