stina

Igår var jag och Lollo på Takida. Jag hängde väl mest på som moraliskt stöd egentligen men det finns ju låtar av dom jag gillar, och dessutom var jag ganska konsertsugen. Hur som helst.
Takida lockade fram den konstigaste blandning av folk i publik som jag har varit på. Och då har jag ändå varit på en hel del konserter, Jag menar, hårdrockare brukar se lite småfarliga ut men är jätteomtänksamma som publik har vi märkt. Det finns inte så många som knuffar på varandra i onödan och man brukar lixom se efter dom som är lite kortare, kvinnor osv.
Så var det inte här. Publiken var rakt igenom ondsint.
Mina blev totalt söndertrampade, jag fick olika människors armbågar i hududet eller ansiktet hela tiden och alla skulle absolut stå exakt på den lilla lilla fläcken där jag stod. Jisses.
För att dra några exempel:

Den jättelånga mannen:  Var minst tre meter hög och skulle absolut ta sig fram till staketet, trots att det inte fanns en chans att han skulle få plats där. Med sig hade han två bimbotjejer i hotpants, nylonstrumpor och pumps som slängde sig omkring helt okontrollerat och daskade sina extensions i andra människors ansikten.

Paret nummer ett: Vet inte riktigt vad dom hade där att göra längst fram vid scenen. Hela konserten gosade dom med varandra och behövde yta på en radie av två meter för att kunna göra det tydligen. Blev helförbannade när någon råkade komma in på deras kärleksplats. Killen hade för övrigt världens bredaste rygg och hur jag än flyttade mej så envisades han med att placera det precis framför mig. Dessutom började tjejen storgråta när det började bli lite trångt där framme och deras älskade kärleksyta hotades.

Paret nummer två:  Fulla på gränsen till medvetslöshet och ville precis som tremetersmannen tränga sig längst fram genom att klättra på andra människor. Gav de som bad dom stå kvar där de stog eller flytta längre bak en tom blick och en jättekram. Visste troligen inte ens vilket band som spelade.

Plus en massa andra heloförskämda människor som njöt av att krossa mina fötter och peta mej i ögonen med sina armbågar då förstås. Hurra.

En applåd dock till den så kallade wow-kusinen som var en duktig konsertbesökare och inte störde någon.

Sen i Motala på vägen hem blev jag för första gången stoppad av polisen och slapp betala 1000 kronor i böter.