ding
Det här är en sån där typisk tidpunkt då jag känner mej oerhört övergiven. Vart är alla. Sover dom.
Klockan är bara 23 men känns som 03, minst. Egentligen vill jag bara krypa ner under täcket och låssas som att det inte spelar någon roll att jag känner mej lite ensam. Som om det funkar. Känner jag mej själv väl så kommer det bara få mej att känna mej värre. Därför sitter jag här.
Skulle ha velat vara hos Vickan nu. Det hade varit mysigt. Vi hade nog behövt det båda två. Vräkt i oss choklad och tittat på måbrafilmer. Men så blir det världens kaos hos mormor & morfar, släktfajt och grejer som drar ut en massa på tiden. Ytterst typiskt.
O andra sidan så fick jag en bra pratstund med min bror. Vi satt i ett mörkt sovrum i ett par timmar och bara pratade medan vi väntade på att allt skulle lugna ner sig lite. Och jag behövde med lugnas ner. När jag börjar skälla på saker som jag anser vara orättvisa så har jag svårt att sluta. Troligen leder det till min död.
Älskar min släkt men ibland blir det inte helt bra när vi ses.
Händer ytterst sällan att det blir så här men när det gör är det jobbigt.
Nu ska jag nog försöka slita min broder från WoW så att han kan titta på två tornen extended med mej eller liknande. Det kan ta ett tag, han sitter klistrad som en fluga i sirap mot skärmen. Eller något.
puss och nattis
Det är bra att skälla på orättvisa.
Pratstund med bror är också bra.
Övergiven är inte bra, det är då man ringer macke.
Wow kan vara roligt, stressa inte den stackarn.
Peace
ja är det något man ska skälla på så är det det.
Ja absolut. Till skillnad från det vanliga käftandet.
Man vågar inte ringa Macke.
Tro mej jag vet. Gissa vem som har en het belf vid namn Neya? :P
skulle vart trevligt om du kom, min kära vän!
Slit honom inte, han är påväg å bli en bra pöjk! :D snart börjar han sitta på ventrilo/teamspeak å raida till kl 12 på natten. *snyft* dem växer upp så fort..
