stina

Okej, så jag är klar med svenskan, och jag har gjort kemiprovet. Endast matte och fysikprov kvar.
Jag har ett jobb. Solen skiner och det är förhållandevis varmt. Tyska Peter och Rebecca är här, dom är trevliga. Jag börjar bli ganska redigt brun ( vilket innebär lite mer rödbeige än vanligt eftersom vi pratar stina-pigment).
Kombinationen är oslagbar. Jag är glad. Mycket glad. Och fast mycket är komplicerat och inte alls enkelt just för tillfället så känner jag mig ändå glatt bubblig och ljus inombords.

Det känns fint.