Den stora ankomsten..pöm pöm pömpöm
Tisdag 16/9:
Klockan sent på måndagsmorgonen fick jag ett sms om att vårt plan skulle vara försenat. Någon pilotklant hade alltså lyckats utlösa en av dom gigantiska knallgula flottarna på planet vi skulle ha åkt med.
Istället fick vi ett rejält mycket större plan som just kom in från Phuket. Sjukt stort var det.
I sann lovisa och stina- anda så kunde vi inte checka in våra väskor först pga platskrångel. Så vi väntade huur länge som helst i incheckningshallen ( är inte helt bra på flygplatstermer måste erkännas) innan vi fick lämna ifrån oss våra "på-gränsen-för-tunga-väskor".
Flygandet gick jättebra men var dödentråkigt. Ett gameboy hade varit en smart sakt att ta med sig. Dumt av mig.
Helt lyriska landade vi på flygplatsen ( som förövrigt var ungefär lika stor som IcaMaxi)
Allt var överväldigande. Värmen. Vattnet. Den lilla palmen. Man glömmer hur vackert det är. Så att man glömmer att andas.
Väskorna tog jättelång tid att hämta. Marcus, vår överentusiastiske reseledare, tog emot oss med ett stort leende som lyckades visa alla hans femtioelva tänder.
Lägenhetshotellet var bra. Nothing fancy men tillräckligt bra för att man ska klara sig i två veckor utan problem.
Vi käkade thatziki med pommes och bröd. Grekiska pojkar visslade samt följde efter oss vart vi än gick ( och detta var bara en ytterst lätt försmak om vad som komma skulle). Gosh.
En skabbkatt kom och orsakade en utelåsning. Typiskt oss.
Lovisa fick en oliv i huvudet. Vi lokaliserade discot och upptäckte att Lassi är betydligt större än vi trodde.
Sen klockan 23 drar monsunregnet in över Kefalonia. Stina & Lovisa som ligger nerbäddade i sina sängar ( vi hade ju trots allt inte sovit på 36 timmar) är rädda att bikinisarna, ute på torkställningen på verandan, ska blåsa åt fanders. Stina stålkvinnan offrar sig för laget, kastar av sig alla kläder minus trosor och rusar orädd ut i regnet. Hon är ute i ca 1 minut i syndafallet ,som nästan slår henne till marken, och kommer tillbaka in plaskvåt men med bikinisarna i tryggt förvar. Dagens hjälte.
Jorå.
Klockan sent på måndagsmorgonen fick jag ett sms om att vårt plan skulle vara försenat. Någon pilotklant hade alltså lyckats utlösa en av dom gigantiska knallgula flottarna på planet vi skulle ha åkt med.
Istället fick vi ett rejält mycket större plan som just kom in från Phuket. Sjukt stort var det.
I sann lovisa och stina- anda så kunde vi inte checka in våra väskor först pga platskrångel. Så vi väntade huur länge som helst i incheckningshallen ( är inte helt bra på flygplatstermer måste erkännas) innan vi fick lämna ifrån oss våra "på-gränsen-för-tunga-väskor".
Flygandet gick jättebra men var dödentråkigt. Ett gameboy hade varit en smart sakt att ta med sig. Dumt av mig.
Helt lyriska landade vi på flygplatsen ( som förövrigt var ungefär lika stor som IcaMaxi)
Allt var överväldigande. Värmen. Vattnet. Den lilla palmen. Man glömmer hur vackert det är. Så att man glömmer att andas.
Väskorna tog jättelång tid att hämta. Marcus, vår överentusiastiske reseledare, tog emot oss med ett stort leende som lyckades visa alla hans femtioelva tänder.
Lägenhetshotellet var bra. Nothing fancy men tillräckligt bra för att man ska klara sig i två veckor utan problem.
Vi käkade thatziki med pommes och bröd. Grekiska pojkar visslade samt följde efter oss vart vi än gick ( och detta var bara en ytterst lätt försmak om vad som komma skulle). Gosh.
En skabbkatt kom och orsakade en utelåsning. Typiskt oss.
Lovisa fick en oliv i huvudet. Vi lokaliserade discot och upptäckte att Lassi är betydligt större än vi trodde.
Sen klockan 23 drar monsunregnet in över Kefalonia. Stina & Lovisa som ligger nerbäddade i sina sängar ( vi hade ju trots allt inte sovit på 36 timmar) är rädda att bikinisarna, ute på torkställningen på verandan, ska blåsa åt fanders. Stina stålkvinnan offrar sig för laget, kastar av sig alla kläder minus trosor och rusar orädd ut i regnet. Hon är ute i ca 1 minut i syndafallet ,som nästan slår henne till marken, och kommer tillbaka in plaskvåt men med bikinisarna i tryggt förvar. Dagens hjälte.
Jorå.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag tror jag dör "monsunregnet" haha. ser det verkligen framför mig haha
Postat av: nannes
låter ju som en typiskt bra första dag de där :)
haha, vilken syn de hade vart, men de va ju bra att du räddade dom! :D
Postat av: stinan
hahaha ja och du ser det förmodligen precis som det var också. Snacka om panik.
Postat av: stinan
ja det var det med haha
ja jag vet, jag kunde ju inte bara lämna stackarna där ute i regnet lixom :P
Trackback
