stina

Alltså, jag upptäckte just. Jag får total blackout när jag skriver i den här bloggen. Ibland börjar jag med en mening och sen så bara skriver och skriver jag tills jag är helt uttömd. Sen vid ett senare tillfälle, eller ibland till och med precis efteråt, när jag läser igenom inlägget jag skrivit så kommer jag knappt ihåg att jag har skrivit det. Jag kommer knappt ihåg ett dugg av det. Enstaka meningar kanske. Eventuellt.

På ett sätt är det ju positivt. På så sätt kan jag ju nästan vara lite objektiv mot mig själv. Fast, dom flesta har väl sig själva som sin hårdaste kritiker hur som helst. Jag vet att jag har det. Eller föresten, min bror är ganska tuff med. Han är sådär obarmhärtigt ärlig. Ibland är det bra, ibland dåligt.

Nu ska jag gå och höja värmen i källaren innan jag går i dvala. Som ödlan. Den bara ligger där i terrariet och ser död ut. Fast det är den inte. Den sover. Djupt. 
Det är ohyggligt svårt att låta bli att peta på den. Nästan omöjligt. För att jag vet att jag inte får. Sablar.

To be continued..