stina

Sorglig statestik. Men jag får skylla mig själv. Jag är en upptagen kvinna den här veckan. Seriöst. Jag förstår inte när jag ska hinna sova. Nätterna är allderles för korta nuförtiden.

Jag har varit ute och lekt med barn i sex timmar typ. När jag inte var ute med dom så försökte jag se till att dom stoppade maten i munnen och inte i örat. Jag börjar bli ganska bra på det nu faktiskt. Men jag misstänker starkt att mina fötter aldrig kommer återhämta sig. Dom är svinkalla. Tänk kylklamp fast inte flourcerande blå. Det är mina fötter det.
Jag har fotat Lukas och Melker med. Världens sötaste barn alltså. Vet i fan vad jag ska ha korten till. Men gulliga är dom.

Snart ska jag hoppa på andra jobbet. Jubel. Än en gång, djupt tacksam för att jag får jobba. Men jag fryser och är trött som ett as, så jag får klaga. Lite. Sen ska jag hänga med Macke. Och Krille. Eller kanske inte Krille. Vem vet. Sen ska jag bannemig sova. Länge. Sen måste jag försöka rota fram något som ser hyfsat ut som jag kan ha på mig på fredagkvällen. Utgång i Linköping.

Okej, det har funnits gånger som jag har lagt ner lite mer energi på inlägget. Det här är alltså inte en sån gång. Detta är ett såkallat utfyllnadsinlägg, och jag ursäktar för den dåliga kvalitén. Jag skriver finare när jag inte har så mycket liv sen igen nästa vecka.

Mullvadsjuice på er.