stina

Men gud, vad är det jag har skrivit. Nu är jag bara dum. Klart att även jag vill ha lite romantisk stabilitet i mitt liv. Jag börjar faktiskt bli lite småtrött på runtstrulandet. Jag har lekt klart. Eller, det har jag kanske inte. Men jag skulle behöva lite förbaskad trygghet. I mitt kärleksliv alltså. Annars är jag överöst med trygghet må jag säga.

Seriöst, dom här lite smådiffusa nästanförhållanderna börjar gå mig lite på nerverna. Lite gos då och då, och förvirring och runtflackande därimellan. Ingen att tillhöra. Ingen som tillhör mig. Tidsfördriv.
Visst är det sjukt gött med frihet. Men kan man inte ha båda.

Och så är jag allderles för kräsen för mitt eget bästa. Jag förstår inte varför jag inte kan bli kär i dom där finfina grabbarna som är kära i mig. Tänk hur lycklig jag skulle kunna vara. Eller skulle jag vara det. Vem vet. 
Jag bara undrar, vart fanken är min Mr Darcy?