stina

Igår var en trevlig alla hjärtans dag.
Eftersom min familj tycker om gemensamhetsfrukostar* så blev jag väckt av att den var färdig vid tio-snåret.
Jag fick filmen Dr Zhivago och en ask chokladhjärtan av mamma och pappa och en ros av min bror. Av mig fick pappa en vikt papperslilja samt jordnötter, mamma fick ostbågar och en vikt papperstulpan. Felix fick en teckning som han själv får bestämma motivet på plus ett par timmars kvalitetstid av warhammermålande. 
Pappersblommorna var löjligt svåra att vika. Tji fick jag för att jag tyckte att det såg barnsligt lätt ut när en av mina killkompisar vikte mig en pappersros.

Framåt kvällen bar det av till Linköping. Jag och en av mina kära singelgrabbar gick på bio med en, för mig, helt ny bekantskap. Han var också mycket trevlig. Välkommen välkommen.
Vi spelade biljard. Efter ett av historiens kanske längsta biljardomgångar så lyckades jag komma näst sist. Hurra.
Det köptes en massa godis på karamello. Smart som jag är så plockade jag åt mig huvudsakligen pappersgodis. Vilket jag fick betala dyrt under bion sen. Det lät pinsamt högt när man skulle öppna dom små krabaterna.
Valkyria vad mycket mycket bra. Spännande som bara den. Plus att jag kom på mig själv att vid ett tillfälle tänka: dog han? dog hitler?! fast jag mycket väl egentligen visste att det inte var så.
En till bra grej med filmen var att det uppmärksammade att inte alla tyskar var galna nazister. Det kändes skönt. Jag vet inte hur många gånger jag har fått försvara våra tyska vänner här i sverige för att många har uppfattningen att alla tyskar höll med, och håller med, hilter. Det är ju galet.

Idag när jag vaknade var det knäpptyst i huset. Det enda som hördes var det frenetiska knapprandet från min bror som hade ockuperat datorn utanför mitt rum.
Mamma var tydligen ute och promenerade lite. Pappa, morfar och min kusin Danne var ute och lekte jägare. Dom såg alla skogens djur men fick inte med sig något hem.
Jag gjorde mig en hallonsmoothie till frukost och fick den brilljanta idén att jag skulle baka scones åt männen. Morfar och jag diskuterade nämligen scones igår och kom fram till att det är något man äter allderles för sällan. Så när dom kom tillbaka så stog dom nybakade tingestarna på köksbordet tillsammans med kaffe, marmelad och ost. Dom blev tacksamma och sconsen försvann snabbare än en tvålad säl på bowlingbanan. Snabbt alltså.
Sen har jag jobbat. En trevligt gammalt par kom i sista sekund till postlådan i vadstena och skämtade lite om att dom hade vandrat dit från jönköping. Trevlig omväxling mot annars, då folk som kommer i sista sekund brukar gorma på mig för att jag tömmer lådan för tidigt när jag egentligne är minst en halvtimme senare än vad det står på lådan. Suck.

Nu ska jag uppdatera bloggdesignen lite. Det behövs. Den har tjänat sitt syfte. Tah. 


* För det mesta. Vissa helger hade jag önskat att jag kunde ligga kvar ett tag längre. Dock är det svårt att forstätta sova när ens pappa står i dörröppningen och slamrar med en kastrull. Det är nämligen hans favoritväckarmetod när man vägrar gå upp ur sängen. Huga.