Cykeln

Igår sprayfärgade jag äntligen min cykel. Den är inte klar, för färgen tog slut. Plus att jag måste köpa klarlack. Men det lutar i alla fall mer åt hållet färdig än ofärdig nu. Det blev inte heller färgen jag tänkte från början. Det blev mer turkost, mer mörkt. Men snyggt, den glimmar och glänser. Ser ut som ett litet hav. Bara små hoppande delfiner som saknas. Fan det hade varit coolt på allvar. Med små delfiner som hoppar runt cykeln. Skit samma. 

Märks det att jag är rätt nöjd redan nu. Det är jag. Alltså, det hade förmodligen kunnat bli mycket finare, om ett proffs hade gjort det. Morfar erbjöd sig att göra det åt mig. Pappa med. Men det är inte det som är grejen. Att det ska bli snyggt alltså. Det är bara ett stort plus. Huvudsaken är att jag har fixat sprayfärgen på cykeln. Jag. På min cykel. Det är allt som betyder något. 




Såhär frodigt, grönt och fint var det ute för ett par kvällar sedan. Nu är det bara blött kallt och äckligt. Jag vill ha sommaren tillbaka för jag var inte färdig med den än.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0