Katt i vaggan

Tusan. Jag är sjuk. Inte så sjuk som min älskade bästis som jag vill ska bli frisk nu nu nu (Fight the baselusks bravely  dear Flisan!!!), men så sjuk så att det är jobbigt. Vem är pysslingen som sitter och karvar i mitt huvud med en rostig sked?
Jag vill kunna jobba med arbetsproven nu när jag är hemma och ledig, det börjar bli tidspress som attans. Hjälp hjälp hjälp. Jag är på randen till panik.
Lätt att tvinga fram kreativitet, speciellt när man måste sova bort en massa uschlans sjukdomar hela dagarna.

Jag måste verkligen komma in på universitetet i höst alltså. Jag är fruktansvärt pepp på att bo själv, träffa en massa nya intressanta människor och sånt. Inte för att dom jag har nu inte duger. Men jag är pepp på förändring. Och jag trivs verkligen jättebra hemma och i mitt rum, med min familj. Men fanken. Pepp pepp pepp. Egna fina tallrikar som jag valt ut själv, få laga min egen mat när jag vill  blaha blaha. Och så saknar jag läxor. Faktiskt. Jag saknar att få lära sig nya spännande saker. Jag är en allderles uttorkad kunskapssvamp just nu. Redo att suga åt sig lite info.
 
Nuff said. Ge mig ett liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0