stina

Jag överlevde tretton timmars-passet av jobbande. Jag överlevde även åtta timmar dagis i fredags. Idag överlever jag förmodligen också. Åtta timmar dagis igen. På avdelningen med dom större barnen den här gången, förmodligen. Det betyder mindre blöjor och mer leka. Jag jublar. Barnen på båda avdelningarna är helt underbara. Jag älskar dom och vill nästan adoptera allihopa. Men jag måste väl få erkänna att jag föredrar att inte byta blöjor. Det är väl ändå inte så himla konstigt eller. För trevligt är det inte vill jag lova.

Mitt immunförsvar fick som vanligt storstryk av dagisbacillerna och min hals är nu ungefär en tredjedel av normal storlek. Jag skulle behöva ha ett till andningsorgan. Typ gälar. Och så slår förkylningar ofta på mina läppar. Dom blir knallröda. Pissjobbigt. Jag ser ut som rudolf. Fast på munnen.

Imorgon ska jag och Jakob rida islandshäst. Wiho! Jag har varit ridsugen huuur länge som helst. Och islandshästar är ju så fruktansvärt mysiga. Pepp pepp pepp.