Penelope och en man kallad James
Jag tittade just klart på Penelope. En helt underbar film som jag för övrigt har sett en gång innan. Till min stora förtjusning hade jag nästan glömt hela, så nu kändes det okej att se den igen. Helmysig. Se den för tusingen. Det gör aningen ont att titta på den, men det gör oftast dom bra filmerna. Gör ont på ett bra sätt alltså.
Tyvärr får jag någon slags major crush på James McAvoy varje gång jag ser den. O andra sidan får jag major crush på honom vad han än är med i. Sen slutar det med att jag måste ha maraton. Med Antonement, Becoming Jane och Narnia. Det får mig att känna mig som fjorton. Fast det får mig också att känna mig lite mindre ytlig. För grabben är egentligen inget vandrande mirakel när det gäller yttre skönhet. Ursäkta. Precis som Mr Darcy så blir han den ultimata mannen av rollerna han spelar. Eller alltså. Han är ju inte ful. Absolut inte. Jag bara säger att han är inget typiskt exempel av den generella uppfattningen av snygg.
Men för mig är han snygg. Och bara det är himlarns konstigt. Jag brukar inte falla för den typen han brukar spela. Speciellt inte på film. Ta O.C till exempel. Det var inte stackars Seth som fick mitt hjärta (jo det är faktiskt ingen myt, jag har en sån liten dunkande krabat i mitt inre) att slå trippelslag, utan det var Ryan. Åh Ryan. Ska jag räkna upp fler. Sure. Jag behöver bara nämna Wolverine, alltså Hugh Jackman. Åh. Maskulinitet. Eureka. Men jaja. Nu börjar jag svamla.
Fast nu när jag tänker efter så spelar han nog min typ av drömman. (Öh inte i rollen som faun kanske, jag syftar på dom andra rollerna). Den man som man aldrig kommer få. För att män som han helt enkelt inte existerar. Bilden man vet att man måste släppa så att man inte blir besviken. Den hårda fast känsliga typen. Han som bryr sig. Som vet vad han vill ha och gör allt i världen för att få. Um typ mig alltså.
Åh typiskt. Med min ofantliga tur i det ämnet så är förmodligen James McAvoy ett prakt-as i verkligheten. Han vill säkert ha kakan och äta den. Det beteendet är jag lite less på just nu. Men nu är jag ute och svamlar igen.
Så här kommer en liten kortare variant av samma inlägg. Penelope. Se den. Den är sjukt mysig och man får kärleksont av den. Sen börjar man missbruka James McAvoy, men sånt får man ta. Njut av omgivningen den utspelar sig i också föresten.
Tah.
Tyvärr får jag någon slags major crush på James McAvoy varje gång jag ser den. O andra sidan får jag major crush på honom vad han än är med i. Sen slutar det med att jag måste ha maraton. Med Antonement, Becoming Jane och Narnia. Det får mig att känna mig som fjorton. Fast det får mig också att känna mig lite mindre ytlig. För grabben är egentligen inget vandrande mirakel när det gäller yttre skönhet. Ursäkta. Precis som Mr Darcy så blir han den ultimata mannen av rollerna han spelar. Eller alltså. Han är ju inte ful. Absolut inte. Jag bara säger att han är inget typiskt exempel av den generella uppfattningen av snygg.
Men för mig är han snygg. Och bara det är himlarns konstigt. Jag brukar inte falla för den typen han brukar spela. Speciellt inte på film. Ta O.C till exempel. Det var inte stackars Seth som fick mitt hjärta (jo det är faktiskt ingen myt, jag har en sån liten dunkande krabat i mitt inre) att slå trippelslag, utan det var Ryan. Åh Ryan. Ska jag räkna upp fler. Sure. Jag behöver bara nämna Wolverine, alltså Hugh Jackman. Åh. Maskulinitet. Eureka. Men jaja. Nu börjar jag svamla.
Fast nu när jag tänker efter så spelar han nog min typ av drömman. (Öh inte i rollen som faun kanske, jag syftar på dom andra rollerna). Den man som man aldrig kommer få. För att män som han helt enkelt inte existerar. Bilden man vet att man måste släppa så att man inte blir besviken. Den hårda fast känsliga typen. Han som bryr sig. Som vet vad han vill ha och gör allt i världen för att få. Um typ mig alltså.
Åh typiskt. Med min ofantliga tur i det ämnet så är förmodligen James McAvoy ett prakt-as i verkligheten. Han vill säkert ha kakan och äta den. Det beteendet är jag lite less på just nu. Men nu är jag ute och svamlar igen.
Så här kommer en liten kortare variant av samma inlägg. Penelope. Se den. Den är sjukt mysig och man får kärleksont av den. Sen börjar man missbruka James McAvoy, men sånt får man ta. Njut av omgivningen den utspelar sig i också föresten.
Tah.
Kommentarer
Trackback
