Gulp
Jag har blivit en bloggnarkoman. Alltid, eller i alla fall väldigt länge, så har jag intresserat mig för andra människor, därav bloggläsandet. Men nu har det nått högst osunda höjder. Jag har till exempel flera gånger under den senaste timmen konstaterat att jag är törstig, men inte "hunnit" dricka för att jag är upptagen med mitt bloggläsande. Och när blev klockan tolv? Vart tog min jäkla lediga kväll vägen. I freakin bloggvärlden. Den åt min tid. Slukade den.
Okej. Jag visste redan innan att jag knappt har någon självkontroll. Jag bet på naglarna i tretton år utan att kunna sluta. Trots att jag testade så gott som alla metoder för att göra just det. Just nu håller jag sakta på att byta ut all min vätska i kroppen mot coca cola. Vill jag vänta med att läsa en bok för att den är så fruktansvärt bra så kan jag inte det. Går jag i en affär hungrig och sockertörstande så kommer jag ut med betydligt fler grejer än vad jag hade tänkt handla från början. Ser jag ett klipp på youtube måste jag kolla på en massamassa fler klipp. Jag är en vandrande beroendekatastrof. Jag vet det. Men jag trodde att bloggar var ofarligt. Nehäpp. Inte för mig.
Jag misstänker dock starkt att mitt beroende slår så hårt på bloggvärlden för att all min självkontroll läggs på andra saker nu. Som att inte bita på naglarna. Eller på att inte häva i mig ofantliga mängder cola. Eller så att jag inte går in i en affär hungrig. För okej, min självkontroll existerar knappt. Men den existerar. Men man måste verkligen säga till den på skarpen. Är det så för alla eller är det bara väldigt svårt för mig.
